Och Boas hade gått upp till stadsporten och satt sig där. Då hände sig att den bördeman som Boas hade talat om gick där fram; då nämnde han honom vid namn och sade: “Kom hit och sätt dig här.” Och han kom och satte sig. Därefter tog Boas till sig tio män av de äldste i staden och sade: “Sätten eder här.” Läs mer »
Rut vid Boas’ fötter
Och hennes svärmoder Noomi sade till henne: “Min dotter, jag vill söka skaffa dig ro, för att det må gå dig väl. Så hör då: Boas, med vilkens tjänarinnor du har varit tillsammans, är ju vår frände. Och just i natt kastar han korn på sin tröskplats. Så två dig nu och smörj dig och kläd dig, och gå ned till tröskplatsen. Läs mer »
Rut plockar ax på Boas’ åker
Men Noomi hade en frände på sin mans sida, en rik man av Elimeleks släkt, vid namn Boas. Och moabitiskan Rut sade till Noomi: “Låt mig gå ut på åkern och plocka ax efter någon inför vilkens ögon jag finner nåd.” Hon svarade henne: “Ja, gå, min dotter.” Då gick hon åstad och kom till en åker och plockade där ax efter skördemännen; och det hände sig så för henne att åkerstycket tillhörde Boas, som var av Elimeleks släkt. Läs mer »
Elimelek utvandrar till Moabs land, Hans hustru återvänder efter hans död till Bet-Lehem och med henne Rut, Hennes sonhustru
På den tid då domarna regerade uppstod hungersnöd i landet. Då drog en man från Bet-Lehem i Juda åstad med sin hustru och sina båda söner för att bosätta sig i Moabs land under någon tid. Mannen hette Elimelek, hans hustru Noomi, och hans båda söner Mahelon och Kiljon; och de voro efratiter, från Bet-Lehem i Juda. Så kommo de nu till Moabs land och vistades där. Och Elimelek, Noomis man, dog; men hon levde kvar med sina båda söner. Läs mer »
