Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer. >Ords. 12,4. 19,14. 31,10 f.
Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar. Läs mer »
Fortsättning av den första samlingen av salomoniska ordspråk
En vis son hör på sin faders tuktan, men en bespottare hör icke på någon näpst. >Ords. 10,17. 12,1. 15,5. Sin muns frukt får envar njuta sig till godo, de trolösa hungra efter våld. >Ords. 12,14. 18,20.
Den som bevakar sin mun, han bevarar sitt liv, men den som är lösmunt kommer i olycka >Ords. 21,23. Syr. 28,26. Läs mer »
Fortsättning av den första samlingen av salomoniska ordspråk
Den som älskar tuktan, han älskar kunskap, men oförnuftig är den som hatar tillrättavisning. >Ords. 13,1, 18. 15,5.
Den gode undfår nåd av HERREN, men den ränkfulle varder av honom fördömd. Läs mer »
Fortsättning av den första samlingen av salomoniska ordspråk
Falsk våg är en styggelse för HERREN, men full vikt behagar honom väl. >3 Mos. 19,35 f. 5 Mos. 25,13 f. Ords. 16,11. 20,10, 23.
När högfärd kommer, kommer ock smälek, men hos de ödmjuka är vishet. >Ords. 16,18. 18,12. Läs mer »
Första samlingen av salomoniska ordspråk (kap. 10–22:16)
Detta är Salomos ordspråk.
En vis son gör sin fader glädje, men en dåraktig son är sin moders bedrövelse. >Ords 15,20. l7,21, 25. 19,13. 23,24. 29,3. Läs mer »
Fortsättning av inledningen, Vishetens och fåkunnighetens olika inbjudningar
Visheten har byggt sig ett hus, hon har huggit ut sitt sjutal av pelare. Hon har slaktat sin boskap, blandat sitt vin, hon har jämväl dukat sitt bord Sina tjänarinnor har hon utsänt och låter ropa ut sin bjudning uppe på stadens översta höjder: Läs mer »
Fortsättning av inledningen, Vishetens maningsrop
Hör, visheten ropar, och förståndet höjer sin röst. Uppe på höjderna står hon, vid vägen, där stigarna mötas. Invid portarna, vid ingången till staden där man träder in genom dörrarna, höjer hon sitt rop: Läs mer »
Fortsättning av inledningen, Ytterligare varning för lösaktighet
Min son, tag vara på mina ord, och göm mina bud inom dig. Håll mina bud, så får du leva, och bevara min undervisning såsom din ögonsten. Bind dem vid dina fingrar, skriv dem på ditt hjärtas tavla. >2 Mos. 13,16. 5 Mos. 6,8. 11,18. Ords. 3,3. 6,21. Säg till visheten: Läs mer »
Fortsättning av inledningen, Varning för borgensförbindelser, Lättja, Falskhet och lösaktighet
Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande, >Ords. 11,15. 17,16. 20,16. 22,26. 27,13. om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal, då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom, unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer. Läs mer »
Fortsättning av inledningen, Varning för lösaktighet
Min son, akta på min vishet, böj ditt öra till mitt förstånd, så att du bevarar eftertänksamhet och låter dina läppar taga kunskap i akt.
Se, av honung drypa en trolös kvinnas läppar, och halare än olja är hennes mun. >Ps. 55,22. Ords. 6,24. Läs mer »
